Idag var vi för första gången på sjukhuset och jag vill säga att det var allt en upplevelse. Vi började självklart med att dricka thé, Turkiskt specialitet! Sen fick vi gå med en rättläkare och kolla genom hela sjukhuset, alltså överallt. Det var bland annat en mottagningsklinik, akuten, barnavdelningen och sen intensiven. Harregud intensiven, vet inte vad jag ska känna och tycka om det. Vi fick först ta på oss munskydd och plastskydd för huvud och skor sen vandrade vi in, något rädda skulle jag påstå. När vi kom in i den stora salen låg det kanske 10 patienter som var dåliga, de var intuberade, hade skador i ansiktet och var medvetslösa. Vi gick där inne och tittade på dem som om det inte var något konstigt. Jag tyckte det var skit konstigt men ändå värt det. Man får känna på om man har någon gräns eller inte, men min gräns inte där. Jag for inte illa och jag är absolut sugen på att ge mig på att vara med på en obduktion, vore inte det rätt sjukt ?! ;-) 

Men jag ska lugna er, bara för att de kommer skadade betyder det inte att Syrier i övrigt är välkomna att mucka med turkarna! De kör ambulanserna till gränsen och "packar" över patienten. :-) 

 

För övrigt åt vi mat med fem överläkare, det är ju inte lite konstigt det heller ;-D haha